Rödsle kommer från det gamla fornnordiska ordet rydhia, som betyder
"röjning i skog".
D.v.s. en för bockarna röjd plats i skogen.
Boda kommer liksom -bo (som är en förkortning av Boda) ur ordet bod. Detta står för
betydelsen "fäbod"
Fall betyder i dialekterna dels "sluttning", dels "plats där man fällt
träd (för svedjning). Namnet skulle då kunna betyda "svedjningen vid viken".
Namnet Frö eller Fröö (1544 och 1559) är en gammal sammansättning av Frö-ö. Ordet
ö har i ortnamn betydelsen "upphöjning över sank mark". Förleden Frö
innehåller troligen inte guden Frös namn, däremot är det tänkbart att den innehåller
namnet på Kärleks- ock fruktbarhetsgudinnan Fröja.
Vid gården finns även en bokskog, vilket skulle kunna härstamma från en offerlund.
Boken förekommer annars inte i trakten.
Men ordet frö kan också helt enkelt komma av ordet frö "grobar".
Detta skulle kunna härstamma ur öknamnet Giaelle, (besläktat med adjektivet
gäll) och betyder den högröstade. D.v.s. sammantaget skulle det då betyda "den
högröstades nybygge".
Hult förekommer allmänt i våra trakter, både som ensamt namn, samt i olika
kombinationer.
Hult betyder "skog, skogsdunge".
I namn som Björkhult, Granhult, Ekhult syftar namnet på trädslaget i denna
"dunge".
Det finns också med djurnamn t.ex. Älgshult, Svinhult, då står det för ett djur som
höll till i dungen.
De första hult-namnen bildades på 1100-talet och har sedan dess varit produktiva in i
vår tid.
Alla dessa är namn på olika knekttorp. När knekten hade varit ute i "vida
världen" ville han gärna tala om detta. Exempelvis gav han då sitt knekttorp ett
namn efter en plats han besökt eller någon känd person (släkt) som han mött.
Bildat av ett mansnamn, troligen Kare samt rum (öppen plats). Detta ger "Kares
öppna plats".
Löt betyder "äng, betesmark". Den ursprungliga betydelsen var dock
"lutning, sluttning".
Möckel eller Möckeln är bildat av det fornnordiska ordet mykil som betyder
"stor". Möckeln kan syfta på platsen eller t.ex. en stor sjö i närheten.
Namnet Näringe innehåller ursprungligen ordet äng. Namnet skrevs 1487 Näärengh, 1488
Näderängh och 1489 Neränngh,
Innebörden ser ut att vara Nederängen "den nedre ängen
När kristendomen utbredde sig byggde man ofta kyrkor på gamla offerplatser. En sådan
gammal helig plats är Odensvi, som har sina äldsta fynd från 350-talet. Den första
handling där Odensvi nämns är ett dokument från 1335 som nämner Odenswij.
År 1384 skrivs sockennamnet Othinswi och 1408 heter det Odehenswi. -vi står för
"helig plats, offerplats". Odensvi skulle då vara "Odens heliga
plats", en kultplats helgad åt Oden.
Detta skulle kunna sammanknippas med bokskogen i Fröö.
Troligen är detta det Ochystä som advocatus Calmariensis Carl Elinaeson Sparre år 1311
sålde till lagman Birger
Skrevs i mitten av 1500-talet Oxstada och 1445 Vxstadhom.
Det är troligt att förleden utgörs av ordet oxe, använt som mansnamn eller binamn.
en av de tidigaste ägarna (1629) var Jöns Oxe, senare Silfverlod.
År 1423 skrevs namnet Pukathorp, där mansnamnet Puke ingår, samma ord som dialekternas
puke "djävul". (jämför jätten Puke i Lofta).
Torp anses i ortnamn ha betydelsen "nybygge, utflyttargård".
Sätts ofta samman med mansnamn.
Tjust är ett svårtolkat namn.
Det anträffas i handlingar första gången 1269 och skrivs då Thiust. Men redan på
500-talet omtalar krönikerskrivaren, Theustes som en självständig folkstam i sina
krönikor.
Vad betyder då theustes? Troligen kommer det av ordet thiud "folk" och då
skulle Tjust ungefär betyda "folkland",
En annan teori är att tjust betyder "dånande vattenfall", tjust skulle då
stå för tjut, dånande.
skrivs omkring 1560 som Trägetorp. Detta kommer troligen av det fornsvenska ordet traeghi
som betyder "sorg, bedrövelse, ånger"
Ölv, ulv =varg. Troligen betyder namnet "en plats där vargarna höll till".
Litteratur:
Boken om Tjust del 4, Ada Rydström
Ortnamn i Sverige (1974, fjärde uppl.) Bengt Pamp.
Ortnamn och ortnamnsforskning (1976, andra uppl.) Harry Ståhl
Sveriges bebyggelse, Landsbygden, Kalmar län del 1 (1957) Olof Ericson, Professor Sigurd
Erixon
Tjustbygdens kulturhistoriska förenings årsbok 1947, Lennart Moberg
Vad våra ortnamn berätta (1932) Jöran Sahlgren
Hör gärna av med E-mail till: jonstorp@odensvi.com, Per-Inge Linderson.